Men...

Kl 20.00 igår kväll:

- Du är blek som ett spöke, nu går du och lägger dig.

- Men...

- Inga men, du lägger dig nu.

Jag försöker att inte vara så ynklig när jag är sjuk, men igår fanns det ingen hejd. Har inte varit så dålig på flera år. Tur som jag har, så har jag Lars som ser till att jag dricker ordentligt och ser till att jag i alla fall äter en rostis med smör. Han är också sjuk men börjar bli frisk. Iris värmer mig genom att ligga på min mage och attackerar täcket, när jag bäddat in mig, i hopp om att hon skall fånga ett osynligt byte. Jag tror jag skall be henne göra lite thé med honung till mig, hon måste ju göra sig förtjänt av sin mat.

/Johanna, panna stekte fläsk 1896.