lördag 29 oktober 2011

Flytteliflytt

Nu börjar vi flytta på allvar. Nu ska musklerna spännas, svetten rinna och lådor samt möbler flyttas. 
Detta kommer innebära en liten paus i skrivandet då flytt av bredband kommer att ta lite tid. 

Lars & Johanna 

fredag 28 oktober 2011

Ljus i vårt hus

Mitt i mörkret, får återigen de enstaka grannarna se ljus i fönstret efter nästan ett år av mörker och tystnad. 
Värmen har återigen börjat spridas i husets alla hörn och långsamt börjar huset vakan till liv. 
Ljuset i fönstret sprider trivsel och signalerar långsamt ut, att nu är vi 87 i byn. 

/L

torsdag 27 oktober 2011

Radion

Bakom rost och plåt hade ljudet från radion sedan länge tystnat. Kvar på sin plats helt strömlös hade radion stått tyst och bara längtat efter frekvens sprak och vem vet, hittar jag bara en strömsladd så kommer National Panasonic åter ge ljud ut i snickeriet.

/L

måndag 24 oktober 2011

Skogshuggaren

Skogsmannen i mig kunde inte låta bli den allt för slöa yxan som skrek efter arbete. Efter en allt för snabb slipning med brynet som hittades i dammet begav jag mig ut i trädgården. Hugg efter hugg med enorm mjölksyra som jag inte känt på flera år, bearbetade jag mig igenom trädets stam till det lilla trädet föll till marken. 


Kroppsarbete =Rock n´Roll


/L

Fika

Välförtjänt fika. Även om vi inte är inflyttade än så finns det alltid rum för fika. I dagsläget är det en stor härlig gammal låda med mormor Signes broderade handdukar som fungerar utmärkt som bord. Lite kallt om rompen är det dock med ca 16 grader i huset än så länge, det gäller att inte sitta för länge.





söndag 23 oktober 2011

Ekelund

Just så heter vårt ställe. Omgärdat av kraftfulla ekar.  Ser så väl framför mig en skylt, där det står Ekelund, som sitter vid vägen. Vårt Ekelund.



lördag 22 oktober 2011

Resultat och honung.





Något som är så skönt med trädgårdsarbete är att man ser resultat, och det gör man ganska snabbt. Och snabbare går det när man får fantastisk hjälp. Idag fanns mamma och pappa på plats. Pappsen förstod vad min tanke med komposten var, och plötsligt var den klar. Tack pappa! Och plötsligt var gräsmattan färdigkrattad, tack mamma!



Och så var det honungen... Eftersom vi inte har flyttat in i huset än så har vi inte riktigt hunnit med att hälsa på alla grannar. Men idag stannade en bil utanför tomten, en av våra grannar kom ut för att hälsa oss välkomna till bygden. Så underbart, det är bland annat detta man vill åt med landet. Vänlighet. Det visade sig att denna farbror hade bikupor. Det är faktiskt något som jag länge drömt om, att ha egna bikupor, kanske har man hittat en läromästare? Vi fick honung som ett välkomnande, fint. Tack.



/J

torsdag 20 oktober 2011

Krafttag



Envetet och med pannor av stål har vi ägnat eftermiddagen att flytta storvirket från vad som så snart som möjligt bli bilplats.
Armar axlar och rygg känner nu av det svettframkallande kroppsarbetet, vilket var helt underbart för själen. Vem behöver gymkort när hela trädgården är full av träning.

/L 



onsdag 19 oktober 2011

Kartongliv

För att var uppe mitt i en flytt så syns det väldigt lite. Tavlor, böcker och diverse ligger kvar utan att en enda färdigpackad kartong kan ses på övervåningen. Jag tyckte det var dags att ta tag i det men så kom jag på varför jag dragit på detta packande. Det finns  roligare saker att göra t.ex. bläddra bland vinylskivorna. Jag vet att så fort jag bara kommer igång så går det av raketfart men först måste jag bara samla lite kraft. 

/L

tisdag 18 oktober 2011

Död?




Jag tror det är någon som alldeles ovetande längtar ut till landet, längtar till blåsande löv, spindlar och flugor att jaga. Katten Iris, undrar om hon någonsin sett och upplevt landet? 


Idag har vi inte varit ute vid huset, köpte istället tidningen Gård och torp där det stod om uppvärmning i gamla hus. Bra nu när vi väntar på att luftvärmepumpen ska installeras och funderar på att ordna med kamin redan i år.

Jag tror förresten att toarullen dog... 

/J

Vedförrådet

Jag längtar efter att få stå i vedförrådet staplandes ved från golv till tak, timme in timme ut. Med precision lägga trä av olika former och färg i vackra rader och känna lukten av bark genomsyra luften. 
Jag längtar efter att kroppsarbeta bort vardagsfunderingar samt varva ner från jobbets stress med att stå i den småkyliga höstluften och bara stapla....

/L

måndag 17 oktober 2011

Flitens lampa...



...lyser, och den lyser skarpt. Lars pysslade på i verkstaden för att organisera och lägga var sak på sin plats.



Själv var jag nog mest irriterad och lite småsur, grästrimmern och jag var inte fullt överens och skyddsglasögonen åkte mest ner på näsan, fick tyvärr ingen bild på dessa mitt i vreden.  Valde att kratta lite istället, kratta är bra för mycket, så det är bäst man inte krattar allt på en gång. Den som spar han har.

/J

söndag 16 oktober 2011

På tu man hand.



En mysig söndagspannkaksmiddag i all enkelhet. En av de sista i vår lägenhet.

Upptäcka



Det är detta som är så fantastiskt, upptäcka! Idag tog jag en sväng på baksidan, den baksida som vi inte vet om den är vår, tomtgränsen där är än så länge lite luddig... Där stod iaf en liten gjuten betonggrund på ca 3 kvadratmeter, det stod inristat 1930, vad kan ha varit där?

Även idag en underbar höstdag, alldeles härligt att efter jobbet få komma ut till huset i några timmar och vara ute och jobba med kroppen, har bl.a. jobbat vidare på komposten, vässat ändar... jag måste jobba mer med yxa för jag fick ruggig mjölksyra i handen efter drygt 4 hugg. Kanske skulle yxbygga en kanot.


/J

lördag 15 oktober 2011

Sågbock

Jag kan inte påstå att alla spikar är inspikade med precision, eller att graderna är symmetriska på på alla tre benen. Jag har inte varit och köpt finaste virket, använt rätt längd på spikarna och inte heller har jag varit eftertänksam under bygget. Men däremot kan jag stolt presentera min första sågbock som jag gjort för egen maskin med trädbitar som låg kvar i den gamla sågen. Jag trodde att jag hade tummen mitt i hand, men tydligen var det inte så illa eftersom jag trots allt fick handen och tummen runt hammaren. 

/L

fredag 14 oktober 2011

Komposten

Här är den... Än ser den inte mycket ut för världen. Nu är jag i "samla pinnar fasen" Det skall bli en trädgårdskompost är tanken, med ett litet staket som omgärdar löv, pinnar, möss och gräs.

Idag har det varit en fantastisk dag med underbar höst. Fick kratta lite löv och gamla äpplen mellan varven för att hålla värmen uppe, glömde nämligen mössan...


/J

torsdag 13 oktober 2011

Bakom hönshuset


Bakom hönshuset väl gömmd stod det en gammal rostig skottkärra haltande utan hjul. Efter lite buskforcerande samt dragande och slitande lyckades jag frigöra den gamla skottkärran. Efter lite slipning kärlek och letande efter ett nytt däck så borde denna skottkärra vara igång för arbete återigen. Jag kan köpa en ny, men det är väl ingen utmaning ?


/L

onsdag 12 oktober 2011

Sågen

Här hade det samlats saker i tid och otid, i skur och i vackert väder, i dåtid samt nutid. 
När vi hade fått nycklarna till huset, var bland det första vi gjorde att gå ut i den gamla sågen som var överfull med saker som barnen till de tidigare ägarna lämnat kvar (till vår glädje). Väl inne var det som en liten minichock. Allt mellan himmel och jord hade sparats härinne med lutning åt bygg/snickerihållet. Det var bara att kavla upp ärmarna och börja röja bort sådan som var skräp. Efter tre dagar började vi se större ytor av det vackra trägolvet.

I sågen hittade vi alla möjliga härliga verktyg, vissa verktyg som i dag inte längre används och som håller på att rosta bort men sparas för att de är vackra att se på. Det som själsligt slog oss när vi rensade var att man passerar en massa historia och av allt att döma av det som fanns i sågen kan de tidigare ägarna varit; intresserad av båtar, hantverk och snickeri, bil intresserad, fascinerad av hänglås och rullbandslyssnare. 
Jag tror jag håller på att utveckla en viss kärlek för rostiga verktyg, speciellt nu när man har tillgång till så många av olika slag.

/L

måndag 10 oktober 2011

Vakna vackra hem

Så äntligen blev det vårt, ett hus med tillhörande såg och hönshus, långt från avgaser och stress mitt på landsbygden. Vi längtade så efter ett eget hem, där vi kunde lära oss odla, snickra och utvecklas. Så helt plötsligt fanns huset där nästan orealistiskt passande. Så nu står vi där, Lars och Johanna med ett litet vackert sovande hus från slutet av 1930-talet. Ett snickeri som samlar damm, ett hönshus utan hönor samt en vedbod som ekar tom. 

                                              
   Välkomna 
Lars & Johanna