torsdag 2 juni 2016

Vaxsmältare

Så var Johanna i Töreboda och handlade saker till vårt kommande birum. Det handlades ramar, lådor, glasburkar, lock och en hel del tillbehör.  Det är lite bråda dagar. Vi är lite efter med Birummet med tanke på att säsongen redan har startat.  Jag fick då äran att plocka upp våran helt nya vaxsmällare som vi inhandlade på Töreboda Beredskapsfabrik.  Vi ska ha den till att smälta ur gammal vax från ramarna. Vi försöker ha verktyg så att vi kan göra hela processen hemma hos oss är tanken, även om det kommer ta ett tag innan vi skaffat allt.  Jag testkörde denna och kan säga att vi är väldigt nöjda. 

/Lars



söndag 29 maj 2016

Honungspatrullen

Så blev det helt plötsligt allvar som biodlare. Arne som hade biodlingen innan oss, hade fått ett samtal om svärmande bin. Som biodlare hör det till att hjälpa till när det finns svärmade bin. Vi packade bilen med nödvändigheter  och begav oss. Vi misstänkte att det var ett av våra samhällen som hade gett sig iväg då det inte var långt ifrån där vi har tre samhällen med bin.  Väl på plats såg vi svärmen sitta på väggen på en gammal lada. Vi hade fått rådet att ställa en kupa bredvid svärmen, borsta ner svärmen och hälla ner den i kupan och sätta ett spärrgaller på toppen (bin kan gå igenom men inte drottningen). Hade vi tur att få med drottningen när vi borstade ner svärmen skulle resten av bina dra sig till kupan och gå in i den.  Sagt och gjort, jag erbjöd mig att gå upp på stegen men biodlarn själv ville göra det. Johanna borstade ner dem och jag hällde ner dem i kupan. Detta upprepades ett par gånger. Efter det stod vi kvar en stund och tittade vad bina i kupan gjorde och det visade sig att de flesta verkade stanna kvar så det fanns god chans att vi hade fått med drottningen. 
Vi åkte hem med planen att komma tillbaka på kvällen när det börjar svalan ute. Detta eftersom bina då drar sig in i kupan. Vi återvände vid niotiden och var spända på resultat.  Vi blev väldigt glada för i kupan satt massa bin och på väggen var det tomt. Vi hade fått med drottningen. Vi tog då bort gallret och satte på en lock och skydd över det, sedan spännband runt hela bikupan. Med försiktighet bar vi sedan lådan till bilen och körde tillbaka till äppelodlingen där de tidigare stått. 
Slutet gott allting gott. 


/Lars 





söndag 1 maj 2016

Birummet igen.

Inte för att vi gör någon skillnad på oss när vi snickrar, förutom att jag använder mer muskler när det behövs, så kan jag inte sluta att förundras över hur duktig hon är. Inte för att hon är kvinna och snickrar, utan för att hon helt enkelt är väldigt duktig på att snickra. När vi köpte huset kunde ingen av oss snickra och vi har följt varandras kunskapsutveckling genom åren och tillsammans lärt oss att snickare. Men Johanna är noggrann och jobbar som en myra under lång tid utan att klaga. Det är fantastiskt. I dag satte Johanna sista panelbiten vilket var väldigt skönt. Nu ska vi städa sen funderar vi på vilken linolja det kommer bli på väggarna. För tillfället lutar det åt en fin ljus linoljegrå.
Jag har även börjat göra ramen för vår verkstadsbänk. Den blir rejäl, med tanken är att den ska vara där lång tid framåt. 

/Lars  




lördag 23 april 2016

Birummet.

Det skulle kunna  ha verkat som om vi sovit oss genom våren eftersom vår uppdateringsfrekvens här har varit lika med noll. Men faktum är att vi har varit väldigt produktiva.
  I år är det året då vi tar över biodlingen ordentligt och för att göra det har vi som tidigare inlägg, visast att vi bygger en bibod. Fast vi har faktiskt ändrat det till att vi bygger ett birum. 
 Det som har hänt sedan senaste inlägget är att det har sprutats isolering i väggarna och efter det har vi satt liggandes råspont. Vi har några rader kvar att sätta av råsponten. Efter det blir det lite målning, listor och lägga golv. Sen är det bara för biodlingsakerna att flytta in. 

/Lars








onsdag 10 februari 2016

Kring dammen


Smulan och min promenad fortsatte mot grannens damm där det var så otroligt vackert denna dag. Traktorn stod som ett smycke och åt vilket håll man än såg var det som en tavla. I brist på att spana på fiskar i dammen eller sorkar på åkern att jaga så insåg Smulan att "yllet" på kaveldunet ser ut som en mus(?) och gav sig på jakt. Flera hopp med mer eller mindre lyckade resultat. Sen hoppade hon upp på min ena axel och så fortsatte vi promenaden kring dammen.


/Johanna




















måndag 8 februari 2016

Nytt år

Snart börjar ett nytt år med biodlingen. Det är med skräckblandad förtjusning då jag är rädd att göra fel. "Biboden" kommer troligen stå klar någon gång under året och vi kommer att tappa upp vår egna honung. Förra året var ett samarbete mellan mig och Arne, iår skall jag stå mer på egna ben. Fast inget är skrivet i sten, jag har ju Arne som en mentor och det beror också hur mycket han vill vara delaktig, jag håller det öppet. Något som irriterar mig är pressen jag lägger på mig att jag borde kunna allt vid det här laget, vilket är totalt omöjligt. Tänk om alla bin dör, tänk om jag inte har någon honung att sälja osv. I själva verket så spelar det ju ingen roll, då får jag ju bara ta nya tag nästa år. Tröttsamt när man tvivlar.

/Johanna










söndag 7 februari 2016

Frost

Frosten som lägger sig som ett tunt lager fint socker och den blå himlen, så vackert! 

/Johanna













söndag 24 januari 2016

En Smula på promenad

Idag har en del av den vackra snön smält bort och då passar jag på att visa lite vinterbilder. I veckan en dag då himlen var blå och kylan nöp i skinnet så tog jag och Smulan en promenad. Jag älskar sådana här stilla dagar, jag njuter långt in i själen. Det blev många bilder tagna och jag delar upp dom i olika inlägg. Samtidigt som jag skriver detta inlägg tittar jag på TV-programmet Sommarpratarna, det är bra samtal och jag blir inspirerad att lyssna på deras sommarprat, nästa prat att lyssna på blir professorn i miljövetenskap Johan Rockström. Jag kan bli innerligt ledsen av att höra vad vi gör med jorden och få en klump i magen, men vi behöver veta vad vi har gjort för att få reda på hur vi ska förändra. Han har ändå en känsla av hoppfullhet när han pratar som jag blir inspirerad av.

/Johanna












onsdag 13 januari 2016

Värmen och färgerna

Vårt köksgolv är isolerat med sågspån, vilket är bra. Men det var längesedan det gjordes och tiden (och mössen) har gjort att det antagligen är en rejäl luftspalt mellan golvbrädorna och spånet så det är kallt i vårt kök. Det är egentligen inget problem för oss utan man sätter på sig raggsockor men när det kröp ner mot -10 så tog jag fram de trasmattor jag kunde hitta och täckte golvet. Fina färger och mjukt att sätta fötterna på. Heltäckningsmatta i köket, kanske kunde vara nått? 

/Johanna

   

tisdag 12 januari 2016

Gubben på taket

Här kommer bilder från den 13 December, tänk vad det skiljer sig, nu ligger snön på mark, tak och träd. Denna dag med sin klarblå himmel så var Lars uppe på taket på snickeriet och lagade de skador som blivit i stormen någon vecka tidigare. Jag klättrade upp och ner på stegen med tegelpannor. Planen och önskan är väl att lägga om taket helt men det får bli när det blir. Tack för våra årstider som gör att vi får uppleva dessa skiftningar. Viktigt att vi tar hand om vår jord vi vi får behålla våra årstider.

/Johanna




måndag 11 januari 2016

Gardin

Jag köper ibland gamla fina lakan på loppis, de flesta med en vacker spetskant och brodyr, nu fick ett av lakanen, utan spetskant och brodyr, i kraftig bomull bli köksgardin. Jag sydde på en spetskant, även den loppisfynd såklart:). En enkelt sydd gardin som blev fin. Även om den är enkelt sydd så kände jag mig den dagen som Lotta på Bråkmakargatan. Att jag kan nästan allting faktiskt. Jag hade satt upp lite pärlspont på väggen i trappen på förmiddagen och lagat god lunch och burit in ved och kluvit lite tändved och sedan sytt litegrann. Dessa saker fick mig att känna mig oövervinnerlig, go känsla!

/Johanna