Jag har nästan alltid sällskap av någon katt. Häromdan skulle jag ta fram en duk och två sekunder senare var den lilla tomma ytan som fanns i skåpet disponerad av Iris. I tron om att vara en liten osynlig kattunge tryckte hon in sig. Ombonat men kanske lite trångt?
/Johanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar