Mitt lilla garage.

Jag har ett litet kryp in, dit jag brukar gå och mest strosa omkring och titta, fundera och drömma om hur det ska se ut. I verkstaden/garaget som jag byggde med lite hjälp av avflyttade grannen Janne har jag under några månader utan stress sakta byggt hyllor för att kunna ha alla grejer som nu ligger utspridda. Efter att ha jobbat som Intensivvårdssjuksköterska i ca 5 år så har jag utvecklat ett sinne för att vilja ha ordning och reda runt mig. Under de åren vi har bott här har saker legat lite här och där, eftersom verkstadsrummet vi hade förut, blev vi tvungna att riva eftersom konstruktionen höll på att ge sig. Så det ska bli väldigt trevligt att få lite ordning. Just nu pågår en process och gå över vad vi ska spara och vad som ska få gå till second hand. 

/Lars

Lördagsnöje.

I Torsdags fick jag ett väldigt sug efter att köra lite motorsåg. Så jag ägnade ca en timme till att såga upp veden så att vi kunde klyva upp den. Så i dag hade vi som lördagsnöje att klyva ved och stapla den i det ostabila vedskyddet jag byggde för något år sedan så att veden kan torka ytterligare lite till. Det tog ca 2 h och vi märkte båda att det var ett tag sedan vi hade stått och högt ved.  

Jag fick se till att hitta oss en huggkubbe till nu när vi var två som skulle hugga. Som tur var låg det en färdig kubb vid eken som föll för några år sedan, jag hade nog sågat isär eken och råkat glömma en bit där, så det passade ju perfekt.

Båda var väldigt möra i kroppen när vi var färdiga men det var väldigt härligt att få vara ute i -2 med sol. Vi har en vedklyv också men för så här små mängder så skadar det inte med lite kroppsarbete.

/Lars

Välkomna tillbaka

Dagen innan snön kom var det en kall solig dag. Jag passade då på att sätta upp fågelmathållarna och vilken tur jag gjorde det för i går kväll och i dag har det vräkt ner snö nästan 10 cm. Jag fyllde en med hampafrön  och en med solrosfröblandning. Nästan direkt kom det fåglar och började mumsa på maten. I dag när snön låg på marken så räknade jag till 12 fåglar sammanlagt som delade på maten. När jag fotade var det några fåglar som inte flög iväg så fort jag visade mig. De var väl lite mindre rädda än de andra, men man kan ju tänka att de känner igen en från  tidigare år. Även om det inte är så är det en trevlig tanke att ha.

/Lars